Återbesök

Återbesök på strål. Förstår inte riktigt vad jag har där att göra – men tror att strålarna vet.
Det var ett trevligt besök – får träffa Barbro, min favoritstråle, och vi har en trevlig stund tillsammans. Varefter jag sänds iväg till lab för att kolla mitt kalciumvärde. Det är ju något som spökat och förbryllat alltsedan det i samband med lunginflammationen upptäcktes att det var för högt – fast senast var det för lågt! Men bisköldkörtlarna är uppenbarligen inte problemet – det provet var bra.

Bortsett ifrån att jag hade en trevlig stund med Barbro, kan jag inte låta bli att fundera över om det inte hade blivit billigare för landstinget att sköta det hela per telefon. För mig hade det definitivt varit mindre tröttsamt.

Dagen efter ringer Eva, den söta onkologen, nu var kalciumet för högt igen – hon ville gärna få det utrett. Visst är jag med på det! Men jag är så ovan att läkare ringer och frågar hur jag mår, och att de vill åtgärda brister, att jag nästan tappar fattningen. Så nu väntar jag på remiss till endokrinologen och till en skelettröntgen.

Endokrinologen har jag ju dålig erfarenhet av sedan tidigare. Där låg jag en gång i en korridor i en vecka i väntan på att mina journaler skulle komma. Så kom de äntligen och jag fick beskedet: ”Nu har din journal kommit, men det är så mycket och så komplicerat att vi läser det inte.” Förhoppningsvis får jag en annan läkare.

hyperkalcemi_ (nylat. hypercalcaemi_a, av hyper-, lat. calx ’kalk’ och -emi), för stor kalciummängd i blodet. Tillståndet orsakas vanligen av utsvämning till blodet av kalk från skelettet, t.ex. vid tumörsjukdom med dottersvulster (metastaser) i skelettet eller överfunktion i bisköldkörtlarna.

Så slog det mig plötsligen varför Eva ville ha en skelettröntgen – och jag tillbringade några timmar med att filosofera över livet.

We are not here for a long time..... We are here for a GOOD time.

Vad som är ”a good time” måste varje individ avgöra. Ett ansvar som vi förhoppningsvis växer med.

Två dygn tog det mig att komma i balans efter insikten om vad hyperkalcemi kan bero på. Två dygn med stilla stunder (som om mitt liv bestod av annat än stilla stunder!), och resonemang om sannolikheten av olika alternativ. Och framför allt insikten om att jag har haft – och fortfarande har ett mycket gott liv.
Det är mycket jag inte kan göra – men allt som är väsentligt har jag.

Sjukhusets kvarnar mala långsamt – får hoppas att mälden blir god. En månad tog det att få tid till nuklearmedicin där mitt inre blev avbildat idag.

Det går inte att byta namn på döden – återkomst nekad.
Detta meddelande får jag när jag försöker byta namn på filen – från döden till cancer – utan att först stänga filen. Det får mig att småle – och tänka…

Tanken att jag skulle kunna få cancer har tidigare i mitt liv varit näst intill otänkbar. Har väl alltid betraktat mig som odödlig.
Minns en gång för lääääänge se’n när Amy efter en del provsvar sa’: “det är i alla fall inte cancer”. Hon trodde uppenbarligen att jag trodde något jag inte trodde. Men inte ens då införlivade jag cancertanken med plausibla sjukdomsorsaker.
Visst har jag länge vetat att något inte stått rätt till, men därifrån till att tro att det skulle vara något dödligt är ju steget långt.

Så småningom började jag väl inse att inte ens jag kunde exkludera cancer som en tänkbar dödsorsak.

När livet är lätt är det inte så viktigt.
Carl-Fredrik Reuterswärd

Gläder mig åt ett viktigt liv!

Gläder mig också åt att jag av alla cancerformer fick en som svarade på behandlingen – och att den upptäcktes tidigt.
När man alltid känner sig eländig hinner man ju dö av ännu en sjukdom innan man ens fattar att den slagit till.

Onkologiska kliniken har också radio i väntrummet – men här är åtminstone en lapp på väggen där det står att man kan sätta på eller stänga av enligt egna önskningar. Men vem har mage att stänga av om väntrummet redan är befolkat med lyssnare? Dessutom borde avstängningsknappen vara utmärkt* – jag hittade den inte, så jag drog helt sonika ned volymen.

* Avstängningsknappar är alltid utmärkta – det gäller bara att hitta dem!

Uppfinnare!
Vad vi nu behöver
- och det är bråttom -
är uppfinnare som främjar tystnad,
som räddar och skyddar den.
Helder Camara

Så snart en läkare inser att patienten vet i stora drag var hjärta och njurar bör sitta så kommer alltid frågan: ”har du jobbat inom vården?”
Jag tycker det är en förolämpning mot alla patienter – att förutsätta att en patient inte har de mest basala kunskaper om sin egen kropp!

"The body is an inconvenient place to put an eternal soul."
Dennis Alan Briskin